Tag Archives: På tallriken

Sommarkänsla: Sparrispaj med parmesanost

20 Maj

20120520-163336.jpg

Det är verkligen lätt att få tag på fin grön sparris just nu. Och ofta är det billigt också. Helt rätt att använda mycket av i köket just nu, med andra ord.

Jag är lite tjatig kanske, men jag tycker så otroligt mycket om min nya mintgröna Kitchen Aid att jag planerar matlagningen utifrån den just nu. I dag ville jag prova det sista medföljande tillbehöret: flatblandaren. Pajdeg borde vara perfekt, tänkte jag. Sagt och gjort.

Att blanda pajdeg gick verkligen superlätt. En minut och tre ingredienser senare var det klart. Tjillevippen, liksom.

Sen uppstod ett mindre debacle, när jag insåg att det bara fanns ett enda ägg och redan hade preppat allt fram till fyllningen. Men men, man tager vad man haver. God kvinna reder sig själv. Ja, du förstår – jag fick höfta lite. Nu blev fyllningen en blandning av det enda ägget, matlagningsyoghurt av medelhavstyp, matlagningsgrädde, en skvätt mjölk och massor av ost. Det blev helt ok, två ägg till och fyllningen hade stannat perfekt.

20120520-163345.jpg

20120520-163353.jpg

20120520-163359.jpg

20120520-163406.jpg

Sparrispaj med parmesanost
Pajskal:
150 gram smör
4 dl vetemjöl
2 msk kallt vatten

Häll mjölet och smöret i en matberedare och blanda till smulig konsistens. Häll på vattnet och kör snabbt ihop till en deg.

Tryck ut degen i en ugnssäker form, nagga kanterna och botten och låt den vila i minst 30 minuter i kylen

Sätt ugnen på 200 grader. Förgräddada pajskalet i 10 minuter.

Fyllning:
1 knippa fin späd grön sparris
3-4 ägg
1,5 dl matlagningsgrädde
1 dl matlagningsyoghurt av medelhavstyp
1 dl riven parmesanost
1 dl riven prästost, vällagrad
Salt
Svartpeppar
Färsk hackad basilika

Till garnering: rostade pumpakärnor

Rensa och skär sparrisen längs med, på hälften. Rör ihop övriga ingredienser.

Lägg sparrisen omlott i det förgräddade pajskalet och häll på fyllningen. Grädda i cirka 30 minuter.

Strö över pumpakärnor vid servering och bjud gärna en god grönsallad och lite extra flagad parmesanost till.

Ps. Varför är jag inne och lagar sommarmat, istället för vara ute där det känns som sommar på riktigt? Bygger nya garderober, säljer gamla garderober och rensar i garderobsinnehållet, är svaret. Lika bra att få det gjort när andan faller på.

Annonser

Wallenbergare

9 Apr

20120409-180534.jpg

Vi lagade den gamla husmanklassikern Wallenbergare härom kvällen. Det var faktiskt första gången jag vågade mig på det och resultatet blev väl… Ja, någon sorts resultat blev det ju.

Wallenbergare görs med kalvfärs som helst ska malas extra fin. Om inte butiken kan göra det åt dig, så är det alltså bara att plocka fram köttkvarnen. Eller låta den vara som den är. Det gjorde jag.

Smeten ska sedan beredas med ägg och grädde och en av svårigheterna är att den ska vara rätt så lös. Svårt att forma biffar således. Innan biffarna stels så ska de vändas i finmalet ströbröd. I och med att smeten är så lös, så kan det vara enklast att fylla en tallrik med ströbröd, försiktigt lägga biffarna en och en på tallriken och sedan hälla mer ströbröd över dem. Då slipper du själva vända-momentet.

Stekningen till sist. En wallenbergare ska vara ljus i stekytan. Smöret får alltså inte bli för varmt. Stek hellre längre tid på lägre värme. Själva stekningen gick sådär för mig. Biffen fick fin konsistens, men blev för mörk i ytan. Smakade mums gjorde det ändå, tack och lov.

Servera wallenbergare med ett gott, lent potatismos, skirat smör, gröna ärtor och rårörda lingon.

Wallenbergare
Receptet tackar jag Werner Vögeli för. Har dock gjort nån liten ändring.

400 g kalvfärs
4 st äggulor
4 dl vispgrädde
1.5 tsk salt
1 krm vitpeppar
Ströbröd
Smör till stekning

Potatismos, gröna ärtor, skirat smör och rårörda lingon.

Hemkunskapsfavorit 3: Lasagne

7 Apr

Det är äntligen dags att presentera en hemkunskapsfavorit igen. Tyvärr utan några vidare bra bilder, jag var visst mer än lovligt ostadig på handen när jag fotade och tro mig, suddiga bilder av champinjoner gör ingen glad.

Kvar på listan över de fem favoriterna som ingår i temat har vi sedan pizza och kräm.

Lasagne

Min lasagne är smarrig som bara den, trots att det inte är någon bechamel- eller ostsås i. Snabb att laga är den också. Det blir 4-6 portioner. Man tager;

400 gram nötfärs
100 gram färska champinjoner
50 gram rökt skinka
1-2 vitlöksklyftor
1 lagom stor klutt smör att steka i
1 burk tomater, låt dem gärna rinna av lite
1 buljongtärning alt fond
1 dl grädde
Salt och peppar
Massor av färska örtkryddor efter eget tycke och smak, jag använde timjan och salvia
1 paket färska lasagneplattor
Riven ost att toppa med

Sätt ugnen på ca 225 grader. Stek skinka, champinjoner och färs i smöret så att det får lite stekyta. Riv i vitlöken och häll på krossade tomater. Salta och peppra. När det kokat ca 10 minuter kan du hälla i en skvätt grädde och röra i de färska kryddorna. Nu är färsen klar. Varva färs och lasagneplattor i en lagom stor form. Börja och sluta med färs. Strö över riven ost, jag använde både riven mozzarella och riven parmesanost. Grädda till härlig färg. Ät och njut, gärna med en sallad, lite lantbröd och ett gott rödvin.

Fjällunch

2 Apr

20120402-200206.jpg

20120402-200215.jpg

20120402-200222.jpg

Bloggen var i fjällen i helgen, Vemdalsskalet närmare bestämt. Promenader och skoteråkning med glada vänner blandades med mycket sol och mat.

Lördagens lunch bestod i all enkelhet av ett berg med våfflor, gräddade och inmundigade i solen på altanen vid stugan. För i ärlighetens namn, det är dels mycket godare att grädda dem själv, dels sjukt mycket billigare. Betalade 40 kr för en (1) ynka våffla i en toppstuga dagen innan. 40 spänn! Det är ju ett rån. (Nej, säger du. Det är en våffla).

Recept krävs nog inte va?! Grädda på bara. Men ett tips bjuder jag på. När du tröttnat på sylt och grädde. Prova banan och sirap. Mums!

Mellanspel: Piroger

22 Mar

Jaha ja. Ny bloggdesign. Det firar vi med ett mellanspel i favoritlistan i form av piroger tycker jag. Och under tiden vi avnjuter dem så får du gärna tycka till om den nya mallen.

Vi är bara delvis överens ska jag säga. Det finns exempelvis inget praktiskt sätt att på samma sätt som i den gamla mallen visa olika widgets, exempelvis senaste inlägg, sök, följ, länklista och annat som låg i högerspalten i gamla designen. Jag fnular och fnular, men det är inte säkert att jag kan lösa det.

Nu till pirogerna. Min bättre hälft är inte bara en hejare på att klämma köttbullar, han kan även vika piroger. Det handlar om tålamod, en vara som jag inte utrustats allt för rikligt med. Jag surnar till rätt snabbt när det inte riktigt går som det ska, helt enkelt. Som när smördegen inte vill sköta sig och vikas på samma sätt som jag vill. Exempelvis.

Piroger – snabbmat hemma

1 rulle kyld smördeg från närmsta butik (bara fakirer gör egen)
400 gram nötfärs
Kryddor enligt eget tycke (jag tog tomatpuré, vitpeppar, paprikapulver, ancho chilipulver och lite Fajita kryddmix från Santa Maria (fuskfusk)).
Vitlök eller lök, eller nåt
Några matskedar röda linser
Vatten
Smör

Sätt ugnen på lämplig temperatur (läs på smördegsförpackningen) Stek färsen och krydda som du vill. Rör i de röda linserna och häll på lite vatten. Låt linserna koka i färsen i ca 10 minuter. Kavla under tiden ut smördegen på en plåt med smörpapper. Skär lagom stora fyrkanter av degen och lägg en klutt färs på varje. Pensla kanterna med vatten eller ägg före du viker degen till triangelform. Nagga kanterna med gaffel och pensla godbitarna med ägg. Laga tills de är frasiga och har fin färg (om du tänker blogga om eländet – kom gärna ihåg att ta en bild på slutresultatet). Klart. Servera gärna med en råkostsallad och kanske lite gräddfil.

 

Hemkunskapsfavorit 2: Fisk i folie

20 Mar

Jadå, även lördagens middag blev en favorit från listan. Fisk i folie: enkelt, gott och lätt att variera.

Jag vill minnas att hemkunskapens variant gjordes med torskblock, och varför inte? Rätten smakar så mycket att även den tråkigaste frysfisk kan få komma till sin rätt. Oavsett hur man väljer att tillaga receptet, så är det två saker man inte kommer ifrån. Fisk och folie. Rätten tillagas i ugn (eller på grillen) så satsa på ugns- och grillfolie av bättre kvalitet, det minskar risken för läckage, haveri och ledsen familj. Bara ett tips.

Bloggen presenterar stolt Hemkunskapsfavorit #2

Fisk i folie

1 bit fisk, 100-150 gram per person (jag använde lax, havets falukorv)
Lagom mycket potatis
0,5 stånd fänkål
10 körbärstomater
Vår- eller salladslök
0,5 citron
Finhackad dill
Några kluttar smör
En nypa salt eller två
1 skvätt vitt vin och/eller grädde

Koka potatisen nästan klar i förväg i saltat vatten. Jag hade en rödskalig delikatesspotatis, som jag delade i mindre munsbitar före jag kokade den. Sätt ugnen på 150 till 175 grader.

Skär alla grönsaker i minde bitar. Bred ut två stora ark folie på köksbänken. Skölj fisken och känn efter så att alla ben är borta. Lägg fisken med skinnsidan nedåt på folien. Salta. Lägg på lök och fänkål på laxen och strö över hackad dill samt rivet skal från en halv citron. Blanda gärna dillen med lite av fänkålsblasten, om den ser fin ut.

Vik upp kanterna på folien så att det bildar en ”skål” och häll på potatisen och delade tomater. Lägg på några skivor citron och lagom många smörkluttar. Avsluta med mer finhackad dill samt en skvätt vitt vin och/eller grädde.

Ursäkta det riktiga dåliga bilden! Det var inte lätt att fota folie… Vik först ihop det ena foliearket till en stängd kapsel – se till att rulla kanterna – och gör sen samma sak med det andra arket runt det första. Hemligheten med fisk i folie är ju att ångan och smakerna ska stanna i foliepaketet. Tillaga i ugn tills fisken är klar. Det beror på fiskbitens tjocklek, så det är svårt att rekommendera en tid. Öppna och titta efter cirka 20 minuter och avgör därefter.

Garnera gärna med räkor, rom eller varför inte en kall sås? Den som skvätte lite vin i paketet, kan gott skvätta samma sort i glaset.

Hemkunskapsfavorit 1: Köttbullar

19 Mar

Den gångna helgens stillhet bjöd på gott om matlagningstillfällen. Perfekt, nu när jag utlovat ett tema kring favoriter från hemkunskapen. Den första favoriten på listan är köttbullar och det blev också fredag kvälls middag.

Köttbullar kan lagas enligt lika många, bara Gud vet HUR många, husmorsrecept som det finns husmödrar. Färsen är onekligen huvudingrediensen. Ofta används fläsk- eller blandfärs för saftighetens skull, men det är allt vanligare att använda endast nötfärs, lammfärs, kycklingfärs eller kalvfärs. Det beror troligen inte på något annat än att det blivit lättare att få tag på i affären och att folk gillar smaken och variationen. Vidare finns ett otal sätt att göra sin färssmet lättbunden; sodavatten eller mjölk och ströbröd, ägg, mosad potatis etcetera. Lök eller inte lök? Riven eller hackad dito? Andra fyllningar/smaksättningar? Kryddningen är den sista variabeln. Salt och peppar känns självskrivna – men vilken sorts peppar? Kryddpeppar i julköttbullarna och kanske lite malen nejlika. Vitpeppar är min egen favorit. Och därtill tusentals andra kryddor och örter för den som vill variera smaken på bullarna.

Och när man väl steker dem kan man ge sig Fan på att de ändå inte håller ihop i vacker sfärisk form.

Ni hör ju, det är klart man var tvungen att lära sig recept på köttbullar redan i högstadiet. Hur ska man annars ha en chans att hitta ett favoritrecept? Men jag säger som Guiden: Ta det lugnt! Räddningen kom till mig för några år sedan i form av Jamie Oliver. Om honom kan man säga mycket, både gott och ont, men en sak jag värdesätter med Jamies matlagning är enkelheten, det som varit hans signum från första början. Krångla inte till det, låt smakerna tala. Ta det lugnt! Och i detta specifika fall, låt någon annan göra smeten åt dig.

Så här gott folk. Hemkunskapsklassiker #1.

Köttbullar ”den lätta vägen”

1 förpackning rå korv (jag använde Vanja’s Beef från Taylors and Jones)
Smör eller olivolja till stekning
1  burk hela tomater (hela är mycket godare än krossade!)
Salt och peppar
1 skvätt grädde
(lök, vitlök och färska örtkryddor för den som vill)

Ät till:
Spaghetti, kokt i rikligt saltat vatten
Riven parmesanost
Färsk timjan, basilika eller annan god ört

Gör så här:

Smält smöret i en panna eller gryta. Ta de råa korvarna och snitta upp fjälstret i ena änden. Kläm ut lagom stora kluttar av korvsmeten och stek dem till fin färg. Att använda korvsmet är lika enkelt som att steka Mamma Scans, men du får en helt annan autenticitet och smak i köttbullarna. Det blir rätt konsistens helt enkelt. De ser hemgjorda ut, trots att du fått hjälp på traven. Och sist men inte minst får du en helt fantastisk sås på köpet. Beroende på korvens smaksättning kan du sen komplettera själva tomatsåsen på passande vis. Denna gång hade jag korv smaksatt med oliver och kapris – inte tokigt alls man jag meddela. Smeten i sig gav så mycket smak att det inte behövdes mer krydda än salt och peppar. En favorit att använda är annars olika varianter på salsiccia.

När köttbullarna är färdigstekta slår du på tomaterna och andra eventuella kryddor du tänkt dig. Salta och peppra och låt koka några minuter. Slå i en skvätt grädde. Klart. Servera med spaghetti, riven parmesanostoch ett gott rödvin.

Sist men inte minst ska jag inte försöka ta åt mig äran av ovanstående rätt själv. De ivrigt korvklämmande händerna tillhör min bättre hälft och just denna rätt är en av hans paradrätter. Vem är då jag att gå emellan en man och hans korvklämmande? Äras den som äras bör och tack för maten!

Hrm. Äras den som äras bör var det ju förresten. Här är ett motsvarande recept av Jamie Oliver, inspiratören till denna rätt.

%d bloggare gillar detta: