Det första surdegsbrödet

7 Dec

Det blev inte surdegsvört vid första försöket, vilket jag först hade funderingar på. Det blev ett vanligt simpelt Levainbröd (om jag har förstått det hela rätt). Gott blev det under alla omständigheter. Men vi kommer dit om en stund.

Så, först satte jag en surdegsgrund och skötte om den efter konstens alla regler, till den var klar. Den var klar i lördags kväll. Den uppmärksamme läsaren vet ju att jag vid det laget hade gäster, men eftersom det var väldigt vänliga gäster så lät de mig pyssla lite med degen vid pass 22.20-strecket. Det tog faktiskt bara fem minuter och de hade drinkar, så jag kände mig som en god värdinna ändå. Jag har för övrigt stulit receptet från Markus.

Deg steg 1 (kvällen dag 1)

0,5 dl av surdegsgrunden
2 dl ljummet vatten
1 dl rågmjöl (jag kör med grovt rågmjäl)
2,5 dl vetemjöl special (jag använder Manitoba Cream)

Rör i ihop allt och låt stå i rumstempetatur, eller något varmare, över natten i en skål täckt med plastfolie. Jag ställde min bunke på matbordet vid elementet.

Deg steg 2 (morgonen dag 2)

Deggrunden från dag 1
4,5 dl ljummet vatten
1 msk salt
12-13 dl vetemjöl

Rör ihop deggrunden från föregående kväll med de nya ingredienserna. Knåda inte! Jag knådade en liten stund med degkrokarna för jag hade inte läst receptet ordentligt – om det gjorde någon skillnad eller inte kan jag inte avgöra… Låt stå i rumstemperatur i övertäckt bunke.

Efter 45 minuter viker du degen från kanterna och in mot mitten. Låt jäsa ytterligare 45 minuter och upprepa – gör detta två gånger. Efter totalt tre vikningar låter du degen jäsa i ca två timmar.

Efter två timmar välter du upp degen på mjölat bakbord (direkt på köksbänken i mitt fall – heja stenbänk!!) och delar den i två delar. Degen är ganska lös så se till att ha mjölat även händerna och kniven. Lägg delarna i mjölade jäskorgar om du har det. Jag mjölade två porslinsskålar och la degarna i dem. Jäs i två timmar till.

Vid det här laget kan det vara dags att elda i gång ugnen. Sätt den på maxvärme och låt en plåt stå i ugnen och värmas upp. När degen har jäst färdigt så stjälp försiktigt (och med mjölade händer) upp dem på en annan plåt med bakplåtspapper. Vik degarna till fina kubbar, om det går. Min det var väldigt lös i hullet och ville då rakt inte göra som jag föreslog. Jag sa åt den på skarpen, vilket inte hjälpte. Jag kanske till och med höjde rösten en aning, vilket inte heller hjälpte. Jag använde då ett och annat väl valt invektiv. Du förstår såklart att det inte heller hade någon som helst inverkan. Men det löste sig ändå.

Nu är det dags att ta ut den varma plåten ur ugnen och försiktigt dra över bakplåtspappret med kubbarna till den. Innan du ställer tillbaka plåten med bröden i ungen kan du – mycket försiktigt – slänga in cirka en deciliter vatten i botten på ugnen, för att få lite ånga. Det ger en seg och fin skorpa på brödet. Var mycket försiktig dock – vatten exploderar när du slänger in det och du kan bränna dig. Ställ plåten i nedre delen av ugnen och sätt temperaturen på 250 grader.

Efter en stund kan du sänka värmen till 200 grader. Om bröden får för mycket färg, så lägg en bit grillfolie över dem. När bröden har en innertemperatur av ca 96 grader är de klara. Jag använde en vanlig stektermometer och mätte efter ca 25-30 minuter. Då var de nästan klara och fick stå några minuter till.

Låt bröden svalna på galler under en ren bakduk. Ät och njut!

Så – det var hela receptet. Hur blev det då? Jag är ju ingen expert och verkligen inte så mycket att jämföra med. Men det gick en halv limpa till kvällsteet så något måste jag ha gjort rätt. Det var syrligt och knaprigt och segt och underbart på alla tänkbara sätt, helt enkelt. Ja, det tar en hel dag av diverse vikande och jäsande. Och ja, det är lite pyssel för något som är enkelt att köpa i affären. Men jag förstår samtidigt att folk blir alldeles till sig och blir alldeles fanatiska. För det var ju sjukt lätt och det blev otroligt bra.

I dag är det onsdag och jag har precis ätit sista rimpan av första limpan till frukost. Och den var precis lika god som när det var nybakat i söndags kväll. Häpp!

Förresten, är det bara jag eller är bilderna väldigt gula? Hrm, mina bildredigeringskunskaper kanske måste utökas en aning…

Annonser

3 svar to “Det första surdegsbrödet”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Det blev som det blev « - 8 december, 2011

    […] går det bra – som med surdegsbrödet. Ibland går det dåligt – som med surkålen. Och lika roligt som det är när något […]

  2. En bra start? « - 12 oktober, 2012

    […] Jag tänkte att en bra start på dagen vore att starta en ny surdeg. Sagt och gjort. Det gick ju sådär med den förra, som gick en ond och bråd acetonstinkande död till mötes i mellandagarna förra året. Sen dess har jag låtit det vara, men nu har lusten äntligen smugit sig på igen. Och jag längtar efter det fantastiskt goda basbrödet. […]

  3. Gör din egen… | Mor i Lövåsen - 1 februari, 2014

    […] Surdegsbröd – jo då, et tar tid men det blir supersmaskens. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: