Ja, nu är det ju inte en modeblogg det här. Men igår var det fredag och jag var rätt nöjd med mig själv. Jag behövde klappa mig själv lite extra hårt på axeln, helt enkelt.
Klappen bestod av en ny höstklänning och ett finfint halsband. Inga märkvärdigheter på några sätt, men båda känns som riktiga fullträffar! En klänning i roligt grafiskt mönster, fina färger och, sist men inte minst, 100 % ull. Det blir inte mer jag än så; kläder ska klia lite! Det är nog ett arv av någon sorts ursprunglig, nästan urtida, känsla som manifesteras i mig just på den punkten.
Halsbandet talar väl för sig själv. Det är ett hänge i form av en penna. Jag skriver. Punkt.
Om vardagsmat och lite annat 
Lämna en kommentar